Ann-Sofie bestämde sig för att koppla ifrån hjärnan och inte tänka och analysera så förbaskat mycket utan fokusera mer på vad hjärtat ville.
Att sitta och stirra rakt ut i trädgården funkar ett tag. Snart ropade händerna efter något. Hon letade fram en gammal virknål och ett garnnystan. Efter lite fnulande så var ringen Daisy född! Ingen blev mer förvånad än hon själv. Nu var dammluckan öppen! Det bara vällde fram idéer - hon kunde nästan inte ens sova. Jösses, vad var det som hände? Har jag gått och burit allt detta inom mig?
Sakta sakta föddes så tanken: kunde det vara möjligt att starta sitt eget smyckes-märke? Och i sådant fall – skulle idéerna räcka till att göra en hel kollektion? Det visade sig inte vara något problem. 4 år senare kommer idéerna fortfarande i en strid ström.
Varför namnet
Karin Viktoria? Jo, när hon först greppade virknålen där i trädgården kom hon ihåg att det var hennes farmor som lärt henne att virka en gång i tiden. Farmor hette Karin Viktoria.
Hon har alltid tyckt väldigt mycket om sin farmor. Dessutom saknar hon sin farmor fortfarande, trots att det var flera år sedan hon gick bort. Därför kändes det rätt och riktigt – ja helt självklart faktiskt, att döpa företaget efter henne.
